TV3 är såna töntar. Av många anledningar såklart. Men just nu tänker jag på det här.

Programmet som fått åldersgränsen är The Sex Education Show. Sexualkunskap bör väl ändå främst ses av ungdomar under 18 år? Alla borde såklart ta del av diverse sexualkunskaper, men ni fattar vad jag menar.

TöntTV3.

Om man klickar på "Läs mer här" så står det "Eftersom TV3Play lyder under ATVOD regelverk måste vi ha 18-årsgräns för ett fåtal program med ett innehåll som kan anses olämpligt för minderåriga."

Jag känner bara: Lägg ägg.

 

Fast när jag tänker närmare på saken av mina tidigare erfarenheter av det här brittiska utbildningsprogrammet, så kommer jag på att Ah, just ja, det suger ju. Och då menar jag inte oralt. Sorligt nog.

Att en del program är dåliga kan man inte rå för. Men det här är inte bara lite småkasst, utan det innehåller faktafel. Om man frågar mig så är ju sexualkunskap kanske det viktigaste ämnet som inte får innehålla faktafel. Serri.

Det jag tänker på är ett avsnitt där en högstadietjej blygsamt räcker upp sin hand och frågar

-Gör det ont när mödomshinnan spricker?

Svaret tänkte jag mig så här: Mödomshinnan finns inte, och om det gör ont vid sex så kanske allt inte står rätt till och då kan man göra något annat sexuellt istället.

Men programledaren svarar bara kort med

-Det gör ont första gången man har sex.

Då känner jag att jag själv lätt kan göra ett sånt här program. Mitt skulle bli bättre. Mitt skulle inte innehålla faktafel och det skulle vara PK*.

Begreppet PK används allt för ofta i negativ bemärkelse. Det tycker jag är konstigt. PK äger ju!

 

*PK = Politiskt korrekt

 

--------------------------

 

 

Kul att hon säger så här i den nya säsongen.

                                    

 

 

 

 

 

Hoppas att alla har haft en trevlig midsommar. Nu ska jag drömma om min prins i Pajala.

 

Puss och kram

/M

 

Jag vill ha nya kläder. Nya skor. Nytt nagellack. Nytt, nytt, nytt. Jag vill ha. !!!

Jag tycker liksom synd om mig själv för att jag inte får allt som jag vill ha, när det verkar som att alla andra får. Men som student har man inte mycket pengar, speciellt inte när man är utan sommarjobb.

Men tro'nt på fan att jag har köpt kläder ändå. Fniss! Men liksom det är ju inte så mycket kläder. För jag har inte råd. Nu i sommar så lever jag på mammas förskollärarlön. Då har jag verkligen inte råd att köpa några kläder. 

Stackars mig.

Fast något som jag har märkt nu när jag har kommit hem till mams och paps är att jag gömmer ett x antal plagg för min kära mamma, just för att hon inte får veta att jag har köpt kläder trots min ekonomi. Inte bara att jag gömmer dom, jag ljuger också om priser när hon väl ser kläderna.

För jag är ju dum i huvudet ändå (trots tidigare inlägg) som försöker gömma något som jag senare har på mig. Jag använder ju kläderna framför mamma. Hon ser dom ju. Och jag ba "Nej, men alltså den här jumpsuiten var det enda jag köpte när jag var i Stockholm" eller "Jag behövde faktiskt en ny klänning och den här var på rea". Bara ljug! 

Så varför säger jag till mig själv att jag vill ha en massa nya kläder när jag tydligen har det?

SAMHÄLLET!

Lösning: bort med regeringen så kommer jag bli nöjd.

De senaste veckorna/månaderna/åren har jag gått runt och tänkt "Men guuud vad stora min lår har blivit" "Nej, så här stora har de aldrig varit förut" "En vanlig människa har ju typ halva mitt lår" "Fan, jag måste sluta äta så mycket slisk när jag uppenbarligen går upp en massa kilon".

Här om veckan hittade jag en våg här hemma hos mamma och pappa och bestämde mig för att kolla vad jag vägde. Bara på kul liksom. Har inte vägt mig själv på ca ett år. Expecting the worst så stället jag mig där, endast i klädd en för stor tröja (kläder sägs ju kunna lägga på nåt kilo extra, och det vill man ju inte riskera). Så ba har jag gått ned fem kilo.
?!?!?!?!?!?!?!?!?!?!?!?!?!??!?!?!?!?!??!?!?!
När hände det liksom? Jag har visserligen varit sjuk och inte orkat äta så mycket då, men FEM kilo tappar man ju inte av det.
Nu menar jag inte på att skryta över att jag kan rasa i vikt utan att ens lägga någon energi på det, utan det jag kom på nu i efterhand var ju det att jag tyckte ju att jag hade fått större lår.
Varför i helvete har jag gått runt och sagt till mig själv att jag har blivit tjockare när jag tydligen har gått ned i vikt? Är jag helt dum i huvudet? Nej, det är jag inte. Faktiskt. Samhället är dum i huvudet.

Samhället har ba "Maja, du blir tjock av socker" "Maja, dina lår är ju betydligt större än de som du ser på Mammor och minimodeller" DE ÄR JU BARN, SAMHÄLLET! Jag är inte 9 år längre, klart som fan att mina lår är större. Låt mig va!

 

Det är nu jag ska avsluta med att jag från och med nu ska sluta bry mig om vad samhället tycker om att jag duger som jag är. Men det tänker jag inte skriva, för jag gör inte reklam åt Dove eller Nivea.

Jag vill bara säga att samhället är trist men godis är gott.

 

Puss och kram!

/M

Jag börjar må lite bättre nu, det tycker jag är trevligt.

 

Idag när jag satt och kände på mina svällda lymfkörtlar på halsen som upptäckte jag att det går att DJ:a med dom. Kul!